Jag drar mig undan bloggvärlden en vända.

Orsaken är min rygg som fullständigt lagt av.

Klara varken av att sitta, stå, eller gå någon

längre stund, som det är nu.

Vaknade idag och var på det här viset, vet

inte vad som hänt under nattens sömn, men

något är det som inte går att bortser ifrån.

Min rygg är kass sedan många år tillbaka,

det vet jag vid det här laget. Men när det blir

än värre då är det inte roligt alls. Trodde inte det

kunde bli värre än det var innan, men det gick tydligen.

Vinkelevink så länge!

 

Har bakat i kväll. Var länge sedan jag gjorde det nu.

Här är resultatet. Systerkaka som jag minns sedan

barndomen att denna kakan heter. Numera är namnet

Butterkaka. Men för mig är det Systerkaka.

Lite florsocker ringlat ovanpå,så blir det pricken

över i:et till kaffet om en stund.

Har nu en trevlig kväll oavsett om ni ska se

Melodifestivalen, eller kanske göra något annat.

   

Har funderat på en sak nämligen hur min blogg ser

ut hos er andra. Jag sitter med en 17tum skärm.

Som bilden visar, så ser det ut på min skärm. Har

också kollat bloggen på en 19 tum skärm och då ser

det lite annorlunda ut. Färgerna är betydligt ljusare.

 Ni kan väl hojta till, och tala om hur det ser ut hos er.

Har gjort inre bakgrundsfärgen en aning mörkare,

den var ljusare när jag tod bilden.

                                      

   

Klicka på bilderna för större storlek

Tog kameran och gick ut en runda. Snöflingorna föll

när jag kom utanför porten, men det slutade efter

en stund. Blev några bilder, inget speciellt så sett

bara lite vinterbilder. Fåglarna satt ihopkurade i träd

och buskar. Dom ser lite frusna och vilsna ut i vinter-

landskapet. Många är det som hänger ut talgbollar

och mat till dem. Märks att många gör så, för dom är

inte rädda när man stannar och studerar dem.

 

  För en stund sedan när jag vaknade till liv och tittade

ut, föll det riktigt stora flingor. Det var så stora

snöflingor och sådan stor mängd att jag knappt såg

 igenom detta snöfall. Önskade jag varit ute just då.

Idag är jag lite bättre från allergin, men vågar inte

hoppas på att det bara var gårdagen som innehöll

det här jobbiga eländet. Att var dammallergiker

är ett elände. Trots att jag städar och håller rent

kan man aldrig freda sig för damm. Det kommer utifrån

det kommer i princip från alla håll och kanter. Medicin

har jag, men man blir väl imun till slut mot all medicinering.

Kroppen vänjer sig väl med tiden och till slut hjälper det

inte längre.

 

Dagen idag är inte rolig alls. Nysningarna avlöser

varandra, ögonen rinner som ett såll, precis som

näsan. Att nysa normalt är inget som är jobbigt

i sig, men att konstant hålla på varje vaken sek.

är så påfrestande för huvudet, ögonen ja hela

kroppen tar stryk. Jag blir helt uttröttad och orkar

ingenting. I pannan sitter det som ett järnband

som kännertecknar alla nysattacker som kan bli

uppått 10-15 efter varandra. Sedan kan det var

lugnt någon min för att sätta igång med än fler

nysningar. Det här kallas "Dammallergi" hur kul

som helst.  Mer än så här blir inte detta inlägg.

Batterierna sjöng på sista versen, men det blev

en bild i allafall, om än inte helt perfekt.

 Gårdagen var en solig fin dag på många sätt.

När jag kom utanför porten hade jag inte bestämt

i vilken riktning jag skulle. Det finns alltid bussar

 som passerar hela tiden, så jag tog en av dem

 och åkte till köpcentret. Dagen igår skulle mest

innehålla en dag då jag bara strosade omkring

 shoppar-tittar lite. Hamnade vid ett tillfälle på ÖB och

blev helt såld på dessa två krukor. Meningen var att jag

skulle haft fler med mig hem, men jag hade mer att

bära och var rädd att någon av dem skulle slå emot

och kanske får sig en spricka.

 Jotex säljer dom också, och kostar 89:- st.

På ÖB stannade priset på 59:- lite skillnad med

  tanke på om man köper fler. Blir en runda till

på ÖB nästa vecka, tanken är att har minst fyra till.

 Tycker om dem eftersom utformningen ser lite

 gammaldags ut, och sådant gillar jag. Har under

en lång tid rensat ut mycket av mina saker, både för att

jag tröttnat på det, och av andra orsaker. De här krukorna

kommer att bli ett fint blickfång när dem kommer fram,

och där dom kommer att stå.

Jag vandrade runt under några timmar igår både

i Köpcentret, och en runda på CG. Solen sken och det var

en vacker vinterdag med ganska så kall vind. Idag är jag

helt utslagen även om jag sitter upp. Allt det jag gjorde igår

tog all ork ifrån mig, resultatet blir som det känns idag.

Jag vet nämligen vad som väntar mig nästa dag, inget

nytt under solen.

Finns inget på jorden som skulle få ut en

endaste milimeter av mig idag   

Gårdagen var riktigt rolig, och smällen tar jag gärna

denna Lördag i form av orkeslöshet liknande en zombier.

Sov som en klubbal oxe i natt med den effekten att uppvaknandet

hade en följeslagare i beredskap åt mig...migränliknande huvudvärk.

Nu ska jag därför fixa mer kaffe, kanske ger det med sig när det inte är

alltför besvärlig migrän.

Ute viner nordanvinden, snön den faller igen.

Stor skillnad på vädret idag mot gårdagen.

 Ser isande kallt ut, men vad gör väl det,

tänker alltså inte sticka ut varken näsa eller en fot

denna lördag. Den kommer i stället att innehålla....

....soffan, under pläden, och göra ingenting och lyssna

på musik och äta middag.

Önskar alla en trevlig helg.

 

Ikväll för många år sedan låg jag på BB

och om 24 min föder jag min andra son

 27/1. 23:34 Oj, så bråttom han hade att

komma till världen. Minns allt så tydligt,

en lätt förlossning som gick på mindre

än en kvart. Även den kvällen var det

mer eller mindre snökaos ute. Något

liknande som idag.

Då har det utlovade snökaoset nått min del av landet

där jag bor. Det vräker ner med snöflingor, men vinden

som skulle orsaka allehanda elände har jag inte sett. Det

faller visserligen flingor lite i sidled, men helt normalt. Kanske

vinden friskar på allt eftersom under dagen. Oavsett gillar

jag det som nu sker utanför fönstren. Vinter skall innehålla

snö kyla, och hållbar is, detta året fick vi det också.

För övrigt hoppar det inte omkring någon större mängd

bokstäver upptill, ganska så sparsamt faktiskt. Sparlåga brukar

jag kallar det för, det mesta går just nu för halv maskin.

Nätterna och dess sömn är under all kritik, därav sparlåga.

Inte utvilad, inte alert i hjärnkontoret, men man måste inte

alltid vara på topp och prestera som det så fint heter

i innevärlden som jag kallar det för.

Bättre att sätta sig vid köksbordet med en kopp  

och räkna alla snöflingorna som faller till marken.

För visst är det väl vackert, den vita bomull

som faller ovan där.

Fick höra denna gruppen för första gången i kväll.

Letade upp dem på youtube och låten dom spelar

är bara så fin. Lyssna gärna på hela, det är den värd.

Gruppen kommer från "Kiruna" Sångaren har en

enastående fin röst. Lyssna och njut!

Willy Clay Band - Most of all

 

Ofta landar fiskmåsarna utanför fönstren. Det är

också av den anledningen att det finns dom som slänger

ut mat, direkt kommer en hel svärm av dem. Den

lilla fiskmåsungen satt kvar och väntade på lite brödsmulor.

Väldigt många gånger vågar dom inte sig fram på grund

av dom större som verkligen förser sig, och skrämmer dom

små. Tyckte den såg så hjälplös ut där i snön. Tror ändå

den fick lite mat i sig.

Har idag varit ute en lång runda, snön den föll, den där lite

smånubbsaktiga jag kallar den för. Känns lite stickig i

ansiktet, allra helst när vinden ligger på. Men det

avskräcker inte mig alls. Bara att tar på sig ordentligt och

ger sig ut i vintervädret-vinden oavsett hur kallt det är.

Tycker det är friskt och skönt, och jag sover bättre natten

igenom om jag varit ute och gått en lång runda.

Snart ska jag lägga mig i soffan och tända mina värmeljus,

lägga ut plädarna, sedan kan "Sockergrynet" och jag

parkera oss där och bara har det bra, precis som vi brukar.

 

Mitt "Sockergrynsfloff"

Klicka för större bild

Bild lånad från internet

En dag som alla andra men ändå inte. Jag har fått tid

att stanna upp, tid att tänka till, vilket jag visserligen

ofta gör, men också funderingar varför händelser sker

där det överhuvudtaget inte ska ske saker som

är helt oförutsägbara. Ofta har jag hört att allt har en

mening, hur kan livet har en mening när människors

liv släcks ut. Det kan jag aldrig någonsin se någon mening

med. Så sa bl.a. en läkare för över tjugo år sedan när mamma

fått sin hjärnblödning som bara öste på mer och mer. Då säger

han dom orden...allt har en mening. Vad är det i ett sådant

ögonblick som gör att man inte flyger på den personen som

säger dessa ord? Vad är det som får en att hålla sig lugn mitt

upp i all sårbarhet? Det finns ingen mening med tragedier av olika

  slag, det finns ingen mening när människor rycks bort lika

  fort som bladet vänds i en pågående bok, någon sitter och

läser.

Jag har under drygt ett par veckor börjat funderat

över mitt eget liv, hur länge får man vandra på denna

jord innan allt en dag tar slut. Tar vi tillvara

på den dyrbara tiden, den tid som varje dag för med sig,

som ofta rinner iväg så snabbt att vi knappt hinner med.

Gör vi något bra åt varje dag vi får alldeles gratis, är vi

tacksamma för alla dagar vi får tillhöra, eller tar vi dem

bara för givet, något som alltid skall finnas, och alltid

har funnits?

Det är nu jag har börjar fundera på att förändra mitt liv

på fullaste allvar, inte något som hastigt och lustigt ploppat

upp för att försvinna lika snabbt igen. I stället har den tanken

tagits på fullaste allvar för min del. Det finns bara en enda person

som kan förändra livet, det är det egna jaget, ingen annan.

Går allt som jag hoppas, önskar, så får ni veta tids nog, men än

så länge behåller jag det för mig själv. Har lärt mig att inte

berätta vitt och brett förrän jag själv vet att det blir verklighet.

Här har det snöat sedan jag steg upp vid sextiden

på morgonen, anledningen till den tidiga uppstigningen

var att imkanaler osv. skulle rengöras och det arbetet

började vid sjutiden i alla lägenheter. Jag somnade inte

förrän vid tretiden så det blev inte många timmar, och det

börja kännas nu, tröttheten. Är det inte värre än lite sömn

som fattas, så inte ska jag klaga.

Kram alla bloggvänner

och ni andra också som tittar in.

 

  

Bild lånad

http://animated.jimdo.com/

_____________________________________

För några dagar sedan fick jag genom telesamtal

veta något där orden ännu känns avlägsna, ord som

 ej trängt in och blivit verkliga. Fort kan dagen

blir fullständigt söndersmulad som den eftermiddagen

i det telesamtalet. Som att knäppa med fingrarna släcks

två liv ut här i bostadsområdet. Två människor jag dagligen

sett, pratat med, vinkat till på avstånd. Har alltid sett dom,

var och en på sin balkong, varje dag, år in, år ut.

Nu är balkongen tom sånär på en person som blev kvar, den andra

balkongen är helt tom. Det här tar tid att förstå, det är människor

med vänlighet, godhet som nu inte längre finns. Jag blev så

chockad när jag fick veta att det just då kändes som jag aldrig

skulle orka prata mer. Kunde inte tar in det jag fick höra,

offattbart, det här är inte sant, det här är inte på riktigt.

Den egna dagen just då blev väldigt fattig, det jag då

höll på med kunde jag inte fortsätta med, lusten att fortsätta

tog helt enkelt slut.

     

 

Klicka för större bild

På morgonen tog jag dom sista kaffebönorna och jag såg

ut så här. Hade glömt att köpa nytt. Suck kom det från mig.

Tänkte, ja ja, jag får väl hålla mig till te så länge. Eftersom jag

inte är frisk ännu, och ute är det nästan halv storm så var valet

lätt att förstå vad det i morgon osv. skulle bli som drickbart till

frukosten.

Men så i eftermiddag när jag plockade lite

i skafferiet fick jag syn på något längst bak i skåpet, ett paket

kaffe som jag helt hade glömt bort. Nu är det som så att vi var

fler som rumsterade om i mitt skafferi under nyår, och med

den effekten att kaffet flyttade på sig lite och hamnade längre bak.

Nu kan jag tala om att jag blev så glad över mitt kaffepaket

att jag säkert såg ut som jag vunnit flera miljoner.

Tänk att man kan bli så glad för så lite, men det kan man

och det blev jag.  Morgondagens frukost är räddad.   

Trots baciller som envetet håller sig kvar har jag gjort ren

ugnen. Mellan glaset och och själva ugnsluckan brukar samlas

en hel del, det skruvade jag isär. Det har tagit sin lilla tid,

 men nu är det rent och fint. Handtaget på nedre ugnsluckan

hade lossnat, även det kom på plats.   

         

 

Klicka för större bild

Vid nyår fick jag en Orkide, min första någonsin.

Den lila blomman som samtidigt matchar det

lila som den är dekorerad med utgör ett fint

blickfång varje gång jag tittar på den.

Skötseln av just en Orkide är helt annorlunda

mot vanliga krukväxter. Har läst mig till

hur den skall vattnas så jag inte dabbar

mig och gör slut på den istället.

För örvrigt går dagarna sin gilla gång som dem

alltid gjort. Snön ligger kvar eftersom kylan håller den

i sitt grepp, annars hade den säkert varit borta .

Solen lyser denna Lördag men av vimpeln på flaggstången

här i området så blåser det en aning. Vinden blir då riktigt

bitande kall, men enligt mig friskt och skönt.

   

Hemma på landet (föräldrahemmet)

Bilden togs nyårsafton.

Önskar alla en fin helg!